Dietsnack till döds - mina tankar om 5:2

Jag börjar ärligt talat bli riktigt less på allt dietsnack som 5:2 metoden har orsakat. Att vi fokuserar på mat och att till och med fokus på en hälsosam livsstil och ekologiska produkter kan vara skadligt. Det kallas visst ortorexi.

Jag håller inte direkt med. Med den mängden skit och underliga ämnen som finns i allt nuförtiden (gruff, harkel, det är säkert dagens ungdoms fel! *hyttter med näven*) så är det verkligen ingen dålig sak att vi funderar över våra matvanor och varifrån vår mat kommer. Försök bara att hitta produkter utan spår av bekämpningsmedel eller utan artificiella E-ämnen. Det är sannerligen inte lätt utan att styra stegen mot de ekologiska hyllmetrarna.

Sen leder ju det ena till det andra. Man börjar med att köpa ekologiska bananer, sen även citroner, man kanske går över till naturvänligare tvättmedel, man börjar läsa på lite om andra nyttiga produkter och vips så står man där och köper kallpressad kokosolja från hälsokostaffären. Har man gått för långt då? När blir intresset en mani? 

Jag tycker att vi har kommit långt från maten som gör gott åt såväl jorden som oss själva att det snart börjar vara i sista minuten som vi börjat navelskåda oss själva, rent bokstavligen. Kröhömm, sådär varsågoda, det var dagens domedagsprofetia och rant. Oh wait, ranting is not completed yet.

Samtidigt förstår jag ju att en överdriven fokus på mat kan bli ett stressmoment, ett sätt att visa upp status eller en inkörtsport till ätstörningar. Absolut. Enligt YLE:s artikel och psykolog och psykoterapeut Ulrica Segercrantz, som jobbar bland annat med personer som har olika typer av ätstörningar, är det främst människor med dåligt självförtroende och unga människor som ännu utvecklas och vars personlighet och identitet inte ännu är så självklar som påverkas av pressen kring mat. Men samtidigt ser jag hur tarmsjukdomarna ökar, allergierna blir fler, konsumtionen av läkemedel ökar, vår hälsa blir sämre och jag kan inte göra annat än koppla ihop det med vår mat. 70% av vårt immunförsvar sitter ju nämligen i tarmarna. Vi måste fånga upp de som mår dåligt, men att sluta prata om mat är inte rätt sätt.

Eftersom jag de facto aldrig kommit mig för att testa 5:2, sjunker kanske min pondus i denna fråga nu. Inte för att det hindrar andra som inte testat att veta hur dåligt det är. Jag konstaterade tidigare att 16:8 i alla fall inte är någonting för mig och att jag inte skulle rekommendera den till någon som ändrar på sina matvanor. Men jag tror faktiskt att periodisk fasta eller kortare fasteperioder kan fungera för rätt sorts kroppar och rätt människor med rätt motivation. En liten vink, den motivationen heter inte smaljeans.

Jag blir faktiskt mäkta irriterad över att fastan, som jag ser som en positiv sak där man sträver efter att rena kroppen, vända blicken innåt för en stund och stilla sig, reduceras och nedsmutsas till en tarvlig bantningsmetod! Men det är väl inte första gången, eller sista.

Kommentarer

Linnéa sa…
välskrivet, kvinna. Alltid är det bra att ställa frågor, begrunda.
Håller med dig att fasta är definitivt en bra sak, så långt från bantning man kan komma. Har alltid var det och hoppas att det i fortsättningen är det också.
Och visst ekologisk mat är än så länge dyrare men hoppas och tror att det kommer att vända. Att det måste vända. Vår stackars jord kan ju inte ta emot hur mycket skit som helst.
Fortsätt och skriva, det är alltid informativt. Och information är väl alltid av godo.
Linnéa
Jag har också funderat mycket kring det där med periodisk fasta och hade just planerat ett liknande inlägg i bloggen :) Det skrivs ju om periodisk fasta ÖVERALLT just nu. Det är så lätt att sådant som är meningen ska hjälpa vår hälsa istället vänds till något destruktivt som att man använder det som ursäkt att få äta skräp resten av dagarna i veckan om man fastar två. Äter man bra mat utöver fastan och inte har problem med ätandet så verkar 5:2 vara ett bra sätt för att t.ex. gå ner i vikt om man behöver det, balansera hungersignaler vid överätning eller bara få kroppen att må bättre. Men som sagt passar det inte alla.

Det är nog en balansgång det här med att leva hälsosamt utan att det blir en besatthet. Och när går man för långt? Det är ju en definitionsfråga. Jag tror att så länge man mår bra av den livsstil man för och den kost man äter och har koll på orsaken varför man väljer att äta och leva som man gör, så kan man hålla den balansen. Och alltid fråga sig vad ens egen kropp mår bra av.
Peppe sa…
väldigt bra skrivet! Jag tycker att det är äckligt då till och med Yle och svenska Svt helt okritisk intervjuar skaparen av 5:2 som själv menar att hans fru är läkare och hon tycker att det är en bra diet. Vad ÄR det för vetenskaplig grund?
Linnea: tack, och jag håller med dig. Bara genom att fortsätta utforska kan vi hitta balansen i vår mat och på vår jord igen.

Sofie: att halvfasta har tagit destruktiva drag tror jag att hänger tätt samman med vår kroppsfokusering och fokus på yttre attribut. Skulle det inte ligga så nära hjärtat att se bra ut, skulle man nog inte se 5:2 som en snabbväg till banting och genväg till godis/skräp fem dar i veckan.
Hm, jag undrar om vi inte använder ordet mani och besatthet lite för lättvindigt. Först när maten upptar större delen av en tankarna under dagen kan man tala om mani. Inte när man väljer ekologiska och hälsosamma val i butiken. DET tycker jag inte att vara besatt at mat, snarare medveten.

Peppe: Tack! Allt för ofta hakar hela mediakåren (inte du då förstås ;)) på trendämmnen utan att sätta sig in det desto mera.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jo så tycker jag också, att när kosten eller träning blir det som allting kretsar kring och det slutar vara en njutning och något man gör för att man vill och mår bra av och blir till ett sorts tvång, då blir det en besatthet. Att välja bra mat och se till att kroppen mår bra, det är som du säger att vara medveten. Och det är ju synd att hets kring kroppsideal och det yttre för det mesta blir det som lockar mest, till skillnad från att man fokuserar på en hälsosam kropp. För en frisk och balanserad kropp och en frisk och balanserad själ är grunden för all skönhet tycker jag :)