Fiilisen som försvann

Jag tycker mig ha haft ett jäkla bra flyt de senaste veckorna. Jag har njutit av livet och det har känts som om allt rullar på ganska bra och angenämt trots allt och några smärre gropar på vägen. Jag har träffat folk, skrattat mycket, tagit hand om mig själv, känt mig charmig och snygg, uttryckt mina åsikter och känslor, tagit och tagit emot kontakt och umgåtts med både gamla och nya vänner, gjort saker som fallit mig in och som jag njutit av, varit modig och hittat på något galna saker och till och med haft en sån där härligt pirrig känsla i magen emellanåt.

Men idag vände det. Mörkret, den gråa dagen och regnet var som en spegelbild av min uppenbarelse. Imorse kände jag kände mig lite flunssig och småfebrig och lite eländig, så bedrövad bestämde jag mig för att ställa in dagens yogapass. På jobbet har jag blivit tvungen att återgå till mindre roliga uppgifter än evenemangsplanering och -genomförning och dessutom är jag helt överbelastad med arbete just nu. Jag haaasade mig upp för trapporna med tunga steg upp till tredje våningen och slog uppgivet på min dator och hoppades att jag inte skulle behöva prata med någon på hela dagen. Men så gick det ju inte, utan istället blev det kniviga frågor både i telefonen, bland kolleger och i huvudet. Efter ett morgonmöte tvivlade jag på allt jag gjorde och min egen kompetens och motivation.

Underliga, gråa, små, elaka tankar om mig själv och om att jag inte duger började krypa fram mellan Word-dokument, Facebookuppdateringar och tarotkortstydning. Ni vet, kreativa pauser, de lär göra gott. När jag i något skede sedan insåg (eller kanske intalade mig själv) att det som sker det sker och att jag faktiskt varit väldigt effektiv - alltså helt sjukt jävla effektiv - och att jag nog är ett kap trots att jag inte känner mig eller ser så hot ut just idag så blev fiilisen lite bättre. Men inte helt på topp. Och det är förstås okej.

Nå, vi får väl hoppas på bättre väder, för helt tydligen finns det ett samband... Nu ska jag tända lite ljus och dricka en kopp te och kolla på tredje avsnittet av Hjärtevänner.

Kommentarer

Linnéa sa…
Efter regn kommer solsken säger hon prutthurtigt.
Promenader hjälper alltid mot melankoli, åtminstone för mig. Gå längs med ditt fina hav, sov med katterna, gör knäckebrödspizzan... trevlig helg.
Hihi för ordet prutthurtig... Mm, BRA tips mot skitfiilis! Jag var just på tacomiddag med min tidigare "svärmor" + familj och fick en riktigt injektion av livsglädje. Härligt.