Rädsla och mod

Idag har jag varit modig. Liksom igår och dagen före det, och dagen före det. Rädsla gör att man känner att man lever och jag lever för att se vart livet tar mig. Jag försöker att inte säga nej, för tänk om jag missar nåt viktigt bara för att jag inte vågade. Det om något skulle harma. Rädsla är ju egentligen en ganska futtig orsak till att säga nej. Jag kanske inte kastar mig utför stup med en fallskärm på ryggen, men jag försöker att vandra nya vägar, som må vara lite skrämmande men inte farligt. Skrämmande att vara i situationer man inte varit i tidigare, skrämmande med nya människor, skrämmande att riskera en avböjning, skrämmande att ge sig av. Skrämmande, men så kittlande och livsglädjande. Och sist och slutligen, jag har alltid vunnit mer genom att våga än att låta bli. Alla gånger. Snart, då ska jag berätta mer om vad jag egentligen dillar om.

Kommentarer