Att bo på landet i ett gammalt hus när det är kallt


Det här med att bo ute på landet är så min grej. Sovmorgonen idag började med att jag lullade upp från sängen efter klockan 11 och gick direkt för att göra eld i övre våningens underbart effektiva och fina murade spis. 

Lullade vidare till nedre våningen med tandborsten i munnen och kattor strykande farligt nära snubblingsgränsen kring mina ben. Gick till kaffekokaren och började tappa upp vatten och då märkte jag att jag bara fick varmvatten ur kranen. 

Besynnerligt, tänkte jag, vattnet hade ju funkat bra i övre våningen. Testade en gång till och då fattade jag att kallvattenröret i köket hade frusit. Det går nämligen genom den rätt så kalla farstun / trapphuset. 

Ingen panik. Kollade på nätet om någon annan hade samma problem här i närheten och hoppades i hemlighet på lite tips och trixs eller bra telefonnummer att ringa till. Och internet levererade nog. Hyresvärden ringde också och gav råd, eftersom jag inte tidigare behövt fundera på var vattenrören i huset riktigt går. 

Det fixade sig genom att öppna dörrarna till trapphuset för att föra dit värme från batterier och öppna spisen i nedre våningen samt lite hjälp av en hårtork på rätt ställe på väggen. 


Nu har jag eldat hela dagen. Och myyyyyst av eldens värme och sprakande. Gick ut och högg lite mera tändved och städade upp lite kvistar från gården. Njöt av vinterkylan fast den biter i ansiktet. Hämtade in några lådor ved och fyllde på vedkorgarna. Veden hinner passligt torka upp i värme tills jag fortsätter eldandet imorgon. 

Alla gånger tar jag minusgrader och snö framför det ändlöst djupa mörkret och fukten som kommer med plusgrader under vintermånaderna. 

Nu ska jag iväg och planera vänners kärleksfest. Eh, det är oskyldigare än det låter. Det vankas nämligen bröllop nästa höst, men ikväll blir det planeringsfest. 

Ha en skön helg mina små vinterloppor!

Den här bliden är förvisso från nyåret, men jag ser nu ganska likadan ut fortfarande. 

Kommentarer